Män som sminkar sig och gör sig vackra, tar hand om barnen och får invänta kvinnornas slutgiltiga beslut och domar i samhällsfrågorna, i ett samhälle som tillber den kvinnliga, livgivande guden. Rädsla för kvinnornas makt, hemligheter och rädslan för att eventuellt aldrig bli sedd, betraktad och uppvaktad av en kvinna. När jag först läste om Bijagosfolket, som lever på en ögrupp vid nordvästra Afrikas kust, blev jag först fascinerad och nästan lite lycklig. Äntligen ett, om än litet, kapitel i mänsklighetens historia, i vilket kvinnor får revansch, får bestämma och männen får rätta sig i ledet! Äntligen ett exempel på hur de som historiskt sett så gott som alltid fått vara de mäktigas skugga, själva får ta plats i rampljuset. I en gammal religionsbok läste jag om och såg bilder på de vackert uppklädda männen som önskade att de också kunde få ha lite mer frihet, som kvinnorna i deras gemenskap, som satt och rökte pipa och drack sprit och dansade, medan männen gick runt med barnen på magen. Männen, som riskerade att hamna i byns utkanter, om de inte lyckats attrahera någon kvinna och därmed betraktas som misslyckade och förlora sin plats i gemenskapen. Männens situation blev en obehaglig påminnelse om hur en stor del av världens kvinnor har det.
                 Var det kanske detta Maria sjöng och drömde om eller till och med förutspådde, när hon för 2000 år sedan röt ifrån; ”Gud har vänt sin blick till sin enkla tjänarinna, alla människor ska hylla mig, stora saker låter den Mäktige ske med mig. Härskarna ska störtas från sina troner, hungriga ska mättas och rika gå tomhänta därifrån”. Var det kanske Marias dröm, att männen en dag skulle underordna sig kvinnan, att den så kallade patriarkala, mansdominerade världen skulle få smaka på sin egen medicin? Om så var fallet, så misslyckades Maria totalt med sin kupp. Istället för att framställas som den revolutionära människa hon verkade vara, som enligt evangelisten Lukas utmanade de mäktiga makthavarna genom att prata religion och politik (vilket kvinnor absolut inte skulle göra), kom hon istället att beskrivas som det perfekta kvinnoidealet; underdånig, lydig, duktig, god, moderlig, oskuld och oskuldsfull. Med andra ord blev Marias skarpa ord om hur de rika och mäktiga skulle falla och de fattiga och utsatta upphöjas, satta inom parentes, neutraliserade och oskadliggjorda.
                 Men så lätt går det inte att glömma bort Marias sång – den som Lukas lät skriva ned, kanske inspirerad av den lovsång som Miriam och hennes bror Mose framförde, när den mäktige Faraos soldater och krigsmaskiner sköljdes bort i Röda havets vågor, då judarna flydde från slaveriet i Egypten. Det är en gammal tradition Maria sjunger om, en tradition som hennes son Jesus gav liv åt och fick sätta livet till för: de samhällsordningar som vi tar för givna och som gynnar de som redan har och lämnar brödsmulor åt de som inte har, måste få ett slut. Fred, frid och befrielse kommer inte av krig, våld, dominans och härskartekniker - vare sig det är kvinnor eller män som sitter vid makten, utan genom Guds rättvisa. Evangelisten Lukas, som ofta beskrivs som evangeliet (det glada budskapet om Jesus) för de socialt utsatta, vidgar perspektivet så att de glada nyheterna inte begränsas till någon särskild grupp, utan till hela mänskligheten. Han tar ned de stora svävande frågorna om tidens och världens slut och Jesus återkomst, till jorden när Jesus vänder sig till de som blivit placerade längst ned i samhällsstegen.  
                 Kanske tänker en del av oss att Marias lovsång är överflödig idag. Vi har det så bra i Sverige och på många andra ställen; kvinnor får mer och mer inflytande och blir alltmer jämställda med männen. Men historien är som en pendel; den vaggar fram och tillbaka. Ena dagen skrattar vi åt tidigare generationers inställning till jämställdhet och jämlikhet, för att en annan dag börja tumma på våra principer. Då hjälper det inte att omtala kvinnan som lika duktig eller kompetent som en man, eller att placera henne på en piedestal likt Maria. Vad ska den orädda, modiga, duktiga och oskuldsfulla tonårstjejen göra uppe från sin piedestal? Vad händer om vi, liksom evangelisten Lukas, plockar ner Maria på marken, låter henne tala och sjunga inte för att hon är kvinna och inte för att hon var mamma till Guds son, utan en människa som ville göra världen rättvis och rikta strålkastaren mot förtryck och fattigdom? Vad händer om vi i vår kyrkas gemenskap, i våra hem, på våra skolor och arbetsplatser, i våra parlament plockar ned både kvinnor och män från sina troner och piedestaler, oavsett vilka grupper vi anses tillhöra? Om vi ifrågasätter västvärldens sätt att fördela makt och pengar? Låt oss upphöra med att hylla bilden av Maria utifrån hennes könsorgan, och istället inspireras av att hon struntade i att bry sig om vad som var möjligt eller omöjligt för henne att göra och säga. Låt oss inspireras av Marias olydighet mot sin tids självskrivna sanningar, så att Guds rike kan få bli alltmer märkbart för fler av oss!

Michael Andersson, präst i Kirsebergs församling i Malmö

I november informerade ViSK via Zoom om sitt valprogram och möjligheterna att arbeta fram en lista för ViSK inför kyrkovalet 2021. Linköpings domkyrkopastorat består av ca 50000 kyrkotillhöriga. Arbetet fortsätter. Vill du veta mer? Kontakta Agneta Eriksson agnetagberiksson@gmail.com

I oktober träffades några ViSK-medlemmar i Åkerbos församlingsgård och  
beslutade att ställa upp i kyrkovalet 2021. Vi utgick från det program ViSK beslutat att gå till val på för solidaritet, fred, feminism och inkludering, hållbar utveckling, diakoni och gudstjänst.

Åkerbo församling ligger i Linköpings kommun och gränsar till både Norrköpings och Söderköpings kommun. Det är en församling på landsbygden, med undantag av stadsdelen Tallboda. Församlingscentrum är Linghem, vars tågstation var med i TV-serien Hedebyborna för många år sedan.

Vill du veta mer om ViSK i Åkerbo församling? Kontakta Agneta Eriksson, agnetagberiksson@gmail.com

Lördagen den 7 november hölls ett medlemsmöte i St Görans kyrkas samlingssal och på zoom. Mötet beslutade att välja Annacarin Wallin, sammankallande, Eva Sjöström och Britt-Marie Danestig till valberedning för nomineringar till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Mötet fick också rapporter från ViSKs styrelse och kyrkomötesgruppen.

I en debattartikel i Aftonblandet uppmanar flera organisationer, däribland ViSK genom ordförande Mona Olsson, regeringen att skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

FN har antagit en konvention som förbjuder anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen.

Nu återstår tre stater till de 50 som måste skriva under för att förbudet ska träda i kraft. Sverige deltog i arbetet för konventionen i FN men vill nu, efter påstötning från USA, inte underteckna den.

Läs hela debattartikeln här.

På årsmötet valdes följande personer att ingå i styrelsen:

Mona Olsson, Norrköping (ordf)
Monica Lindmark, Rosvik
Mats Högelius, Malmö
Sven Hellbom, Lödöse
Britt Björneke, Huddinge
Anders Lind, Kinda
Ewa Solborg, Örebro

Ersättare:
Ellen Skånberg, Haninge
Klaus Pedersen, Asperö
Birgit Söderström, Jönköping
Carita Stenbacka Tenezakis, Hägersten

Det är många år sedan som Vänsterpartiet på sin kongress beslutade att inte ställa upp i kommande kyrkoval som Vänsterpartiet. Det var ett bra och klokt beslut. Istället bildades av progressiva krafter och Vänsterpartister den partipolitiskt obundna nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) som ställt upp i alla kyrkoval sedan dess.

ViSK är helt fristående från Vänsterpartiet men består av vänstersympatisörer, varav de flesta är medlemmar och sympatisörer med Vänsterpartiet. ViSK har vuxit stadigt och får allt mer inflytande både i Kyrkomötet på riksnivå såväl som på regionala och lokala nivåer. Denna motion handlar om att få Vänsterpartiet att stödja ViSK i sin valkampanj inför kyrkovalet 2021.

Åt vilket håll ska Svenska Kyrkan gå? Svenska Kyrkan är Sveriges största enskilda medlemsorganisation med över 5 miljoner medlemmar. Kyrkans olika verksamheter möter dessutom många fler än sina medlemmar och har ett unikt stort kontaktnät och status i det svenska samhället. Genom sina demokratiska val var fjärde år är det de facto en demokratisk arena som väljer väg för Svenska kyrkan och där det är möjligt för progressiva krafter att vinna inflytande. Inom svenska kyrkan pågår hela tiden en dragkamp åt vilket håll kyrkan ska gå i många viktiga frågor som berör inte bara kyrkan utan hela samhället och inte minst de kamper som vi som Vänsterpartister ofta är involverade i:
• Svenska kyrkans kamp för flyktingamnesti, i början av 2000-talet genom att driva Påskuppropet
• Svenska kyrkans kamp för att stå på de fattigas sida och kritisera ökade klassklyftor.
• Svenska kyrkans kamp för att verka för en internationell rättvis världsordning.
• Svenska kyrkans kamp för ökad jämställdhet och mångfald.
• Svenska kyrkans kamp för ökad tolerans och förståelse mellan religionerna i Sverige.
• Svenska kyrkans kamp för att skydda ensamkommande.
• Svenska kyrkans kamp för att stå upp för utsatta EU medborgare.
• Svenska kyrkans kamp för Hbtq-rörelsens arbete för likaberättigande och likabehandling.
Bara för att nämna några avgörande frågor.

Kyrkan har i allt detta en självklar roll i samhället, både som aktör och som opinionsbildare. Svenska kyrkan påverkar inte bara kyrkan i sig själv utan hela samhällsklimatet och samhällsutvecklingen.

Svenska kyrkan är en spegling av det svenska samhället. Detta har inte minst Sverigedemokraterna förstått, varför de har satsat enorma resurser vid de senaste kyrkovalen för att nå ut och vinna väljare för sina reaktionära och rasistiska idéer. De har helt enkelt använt kyrkovalen som en språngbräda för att etablera sig som en politisk kraft i det svenska samhället. Detta har numera gett ett känt resultat. De har idag på många håll ett avgörande inflytande i flera församlingar. Deras starka valkampanjande vid de senaste kyrkovalen har bidragit till detta inflytande, men också ”krattat i manegen” för deras framgångar vid de allmänna valen året efter. Det sägs nämligen att kyrkovalen, som ligger ett år före våra allmänna val, ger en fingervisning av hur det kommer att gå i den allmänna valen.

Vi kan alltså konstatera att kyrkan är en viktig opinionsbildande kraft i samhället och påverkar samhällsklimatet i stort. Det har därför en betydelse vilken väg kyrkan väljer, samt att det skulle gynna Vänsterpartiet i de allmänna valen om de progressiva vänsterkrafterna i Svenskakyrkan blev starkare. Genom att stödja vänstern hindrar vi SD

I senaste kyrkovalet, 2017, var ViSK väldigt aktiv och fördubblade sitt röstetal och fick fler mandat än någonsin på alla nivåer. Bland annat genomfördes lokala ringkampanjer till medlemmar i Vänsterpartiet, där man informerade om kyrkovalet och deras möjlighet att rösta om de nu var medlemmar i Svenska kyrkan. Därutöver gjordes lyckade lokala mobiliseringskampanjer gentemot vänstern, annonsering i progressiv media och annat såväl traditionellt som innovativt valkampanjande.

Som ett resultat av detta stoppades på flera håll Sd:s frammarsch och övertagande av viktiga positioner inom kyrkan på alla plan. I exempelvis Malmö där ViSK ställde upp för första gången var ViSK det enda partiet som ökade och lyckades med att få 15 % av rösterna och därmed bli det enda parti som vann nya mandat och hindrade således Sd från att växa i inflytande och få nya mandat. Anledningen till att valrörelsen blev så lyckad var en aktiv kampanj som kunde genomföras med support av Vänsterpartiet som beslutade att aktiva partimedlemmar som ville kunde ringa på Vänsterpartiets medlemsbas i Malmö och Skåne, synas i internmaterial och på möten, uppmana i sociala medier att rösta på det partipolitiskt obundna vänsteralternativet med mera. Valkampanjen genomfördes helt enkelt av ViSK men med stöd av den lokala och regionala partiföreningen.

Eftersom det är ett lågt valdeltagande så avgörs valen ofta av nomineringsgruppernas förmåga att mobilisera en bas att gå till vallokalerna. För ViSKs del handlar det om att få vänstern i allmänhet och de som röstar på Vänsterpartiet i synnerhet att delta i valet och på det sättet verka mot rasismen i samhället och för progressiva värderingar i kyrkan. Kyrkovalet 2021 - viktigare än någonsin med stöd för vänstern

Nu går vi mot ett nytt kyrkoval till hösten nästa år 2021 och ViSK har höga ambitioner med att i stort sett fördubbla sitt inflytande på alla positioner. Vi behöver fortsätta stoppa Sd:s inflytande i kyrkan och därmed minska deras framgångar i det kommande allmänna valet. ViSK är det enda vänsteralternativet som finns i kyrkan. Den enda nomineringsgruppen som vill vrida kyrkan till vänster. Går kyrkan till vänster går svenska folket till vänster. Det är helt klart. Med andra ord innebär en framgång för ViSK i kyrkovalet också en boost till Vänsterpartiet i de allmänna valen 2022. Men också för de strider vi står inför, exempelvis inom frågor som rör flyktingpolitik, synen på samhällets ansvar, den internationella världsordningen, m.fl..

Om detta ska lyckas, så krävs att Vänsterpartiet uppmuntrar och stöder de oberoende vänsterkrafterna i kyrkovalet - inte minst i form av en positiv välvilja och hållning till ViSK´s arbete. ViSKs huvudsakliga potentiella väljare finns bland medlemmar och sympatisörer till Vänsterpartiet samt de som i allmänna val röstar på Vänsterpartiet men också bland allmänvänstern, progressiva socialdemokrater och radikala miljöpartiväljare.

Det är ViSKs uppgift att genomföra en lyckad valkampanj, men det kan ViSK bara klara av med support och stöd av Vänsterpartiet. Detta stöd kan bland annat innebära:
• att Vänsterpartiet låter ViSK aktivister som också är partimedlemmar att ringa runt till Vänsterpartiets medlemmar och uppmana de som är medlemmar i svenska kyrkan att utnyttja sin demokratiska rösträtt och rösta på ViSK,
• att låta ViSK synas i partiets olika kommunikationskanaler,
• att bidra med något ekonomiskt stöd så att valkampanjen kan genomföras, • att ha kontakt med den lokala ViSK gruppen för att uppmuntra och söka samarbete där det är möjligt.
• att uppmuntra partimedlemmar som också är medlemmar i svenska kyrkan att rösta i valet med mera Vi föreslår därför kongressen besluta att Vänsterpartiet uppmuntrar till samarbete med och på olika sätt ger stöd till ViSK, det enda vänsteralternativet i Svenska kyrkan, för att kunna gå framåt i kyrkovalen.

Tack Boråsvänstern för att ViSK fick vara med på ert digitala möte och berätta om vår värdegrund - befrielseteologi och om Kristendom och Marxism!

Vi har några fler föreningar på gång. Hör gärna av er om ni vill boka ett möte för er förening.

epost till visknationellt@gmail.com

Jan Eliasson, José Goñi Carrasco och Eva Zetterberg:
Zaida Catalán är en av få unga som gett sitt liv för mänskliga rättigheter i FN-tjänst. Hon är också en av de få kvinnor vi hyllar för hennes mod. Vi tror att hennes exempel kan inspirera många unga människor till att stå upp för mänskliga rättigheter, att stå på modets sida. Zaida Catalán får inte glömmas bort.

Läs hela artikeln på DN Debatt 8/3.
Eva Zetterberg är medlem i ViSK och har tidigare varit Sveriges ambassadör i Chile under åren 2009-2014