Vänstern i Svenska kyrkan om skogsutredningen – en ödesfråga

Under hösten 2024 presenterades utredningen Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp. Utredningens uppdrag, som gavs av kyrkostyrelsen 2022, innebar bland annat att resultatet av utredningen ska leda till förändring och att Svenska kyrkan ska bidra till att möta utmaningarna i klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden

I utredningen föreslås att Svenska kyrkans fyra hållbarhetsdimensioner: de ekologiska, ekonomiska, sociala och andliga, ska säkerställas i förvaltningen av skog. Detta innebär bland annat att 2030 ha avsatt 20% av den produktiva skogsmarken för biologisk mångfald och klimat; att minska bruket av kalhyggen och att anpassa kyrkans skogsbruk till renskötselns behov. I utredningens förslag ingår även ett stärkande av församlingarnas inflytande över skogsförvaltningen och ökade möjligheter för kyrkostyrelsens tillsyn och kravställande på skogsförvaltningen.

Vi i Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) ställer oss bakom huvuddelen av de förslag som föreslås i utredningen Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp. I vissa fall föreslår ViSK justeringar och klargöranden där vi vill gå längre än skogsutredningens förslag, till exempel att 30% av den produktiva skogsmarken avsätts och att helt avskaffa kalhyggesbruket. För en utförligare redogörelse för ViSK syn på skogsutredningen se ViSKs remissvar i separat text.

På samma sätt som utredningen menar vi att Svenska kyrkan ska vara ett ”föredöme när det gäller skogsförvaltning” (Kyrkan och skogen s. 12) och ”vägledande i det förändringsarbete som klimat- och miljökriserna kräver” (ViSKs idéprogram). ViSK menar också att de krav på åtgärder som klimatkatastrofen och skyddet av den biologiska mångfalden ställer måste gå före snöda vinstintressen. Svenska kyrkans budskap om ett ansvarfullt och kärleksfullt förvaltande av skapelsen måste gå hand i hand med det sätt som dess skogar och marker brukas. ”– Vi måste leva på ett sådant sätt att det vi predikar och tror på ska inte bli motsagt av vårt förvaltarskap. Jesus sa att vi inte kan tjäna både Gud och mammon” (Ärkebiskop emeritus K. G. Hammar i DN 10/5 2025). Svenska kyrkan har en unik möjlighet att visa att en annan väg är möjlig vilket förutsätter att de fyra hållbarhetsdimensionerna beaktas – det innebär att det inte så som hittills går att ensidigt beakta den ekonomiska aspekten av skogsförvaltningen. Svenska kyrkans förvaltning av skogen ska inte efterlikna de åtgärder som vinstdrivande företag och organisationer vidtar.

I enighet med förslaget i utredningen anser ViSK anser att skogsförvaltningen ska bedrivas enligt urfolkrättsliga principer, men att ”Svenska kyrkan ska verka för att återlämna mark som historiskt sett tillhör det samiska folket” (ViSKs idéprogram). Om detta inte är möjligt bör Svenska kyrkan på sikt överlåta förvaltningen av skogen till de berörda samebyarna.

Skogsutredningen är en ödesfråga som kan definiera Svenska kyrkans roll i klimatfrågan och mänsklighetens framtid för lång tid framåt. Biskop Andreas Holmberg skriver i en reflektion över utredningen att ”mänskligheten i skuggan av klimatnöden måste vända om: tänka om, ställa om. En central del av andlig hållbarhet är alltså övertygelsen att det krävs en fundamental förändring, en omvändelse – och att det är fullt möjligt!” (Kyrkan och skogen s. 153).