När jag har föreläst om de gamla befrielseteologerna, så inser jag att det ofta bara
har blivit en historisk exposé som om teologin inte har någon relevans idag. Inget
kunde vara mer fel! Men visst förtjänar befrielseteologins grundare och första företrädare att omnämnas så att vi får en grund att stå på. Det viktigaste är dock hur den har utvecklats, framför allt vilka kvinnor som gått före och som verkar än idag. Feministteologin är den nya befrielseteologin!
Vi startar i Latinamerikanskt 60-tal. Mot slutet av Andra vatikankonciliet, samlar påve Paulus VI de katolska biskoparna, däribland brasilianaren Dom Helder Camara, för ett rådslag om hur fattigdomen ska bekämpas i Latinamerika. Camara och hans kollegor bärs av en vision om att hjälpen inte bara ska komma uppifrån, utan underifrån, från de fattiga själva. De ville medvetandegöra och ge redskap för att förändra inte bara sin egen situation, utan en omdaning av det rådande
styrelseskicket i samhället som höll människor i fattigdom.
Camara lär ha sagt ”När jag ger de fattiga bröd, kallar de mig för helgon. När jag
frågar varför de fattiga inte har något bröd, kallar de mig för kommunist”.
Andra personer som kom att bli tongivande från början, var Gustav Gutièrrez,
Ernesto Cardenal och många fler. De arbetade i kåkstäderna långt ifrån det religiösa etablissemanget. Befrielseteologin spreds ut över världen, vilket finns beskrivet i boken ”På de fattigas sida – befrielsesteologier i Asien, Afrika och Latinamerika” av Deane William Ferm.
I Sverige har vi framför allt Per Frostin, Broderskapsrörelsen (numera Tro och
Solidaritet) att tacka för det arbete han gjort för att sprida Befrielseteologin vidare.
Bland mycket annat skrev han ”De fattigas evangelium: befrielse för svenskar?”
Men kampen slutade inte med de gamla förkämparna utan den går vidare idag!
Ana Ruth Garcia var nyligen i Sverige för att ta emot 2025 års Per Anger-pris. I Maria Magdalena församling i Stockholm, talade hon över ämnet ”Hur religion kan vara en kraft för förändring men också en markör för förtryck”. Vid det tillfället fick ViSK:s medlem, Eva Zetterberg, möjlighet att intervjua Garcia och fick en gripande
berättelse om umbäranden, mordhot och tystande men också om kampen som aldrig tar slut.
Eva Zetterberg var Sveriges ambassadör i Nicaragua under åren 2003-2008 och
sedan i Santiago de Chile under åren 2009-2014. Hon berättade nyligen i Kyrkans
Tidning om sitt möte med Ernesto Cardenal och vilket intryck han gjorde. Eva har
också intervjuat María López Vigil, katolsk nunna, befrielseteolog och författare från Nicaragua, men som numera lever i exil i Madrid.
Jag skulle vilja säga att Eva Zetterberg har gjort mycket för att sprida information om befrielseteologin, främst om de nutida kvinnliga företrädarna som rör sig i gränslandet befrielseteologi-ekoteologi-feministteologi. Och genom att ha varit på plats i Latinamerika har hon personliga relationer till flera av dem.
Trots att Sverige räknas som ett rikt land med ett mångfacetterat socialförsäkringssystem, så har fattigdomen och utanförskapet aldrig varit så stort
som nu. ViSK vill stötta våra diakoner i deras dagliga arbete för att göra livet drägligare för många. Och som kyrkopolitiker verkar vi för att fler resurser läggs på
det diakonala arbetet.
”Somliga går i trasiga skor – säg vad beror det på?” (Cornelis)
2025-08-04
Mona Olsson